Inga stora planer

Har inga direkta planer för helgen. Men det blir väl att titta igenom högar av husbeskrivningar som vi nyss har fått från våran mäklare. Budet vi lade på det blåa huset blev avslaget - först sa de att de inte kunde gå ner mer än till $165000 - vilket vi inte alls skulle ge dem! Sen efter två timmar så får vi höra att de gärna ser ett nytt bud.. så vi klämmer ut ett på $145000. Och då kommer de återigen med budskapet att de inte tänker gå ner mer än till $165000 - Bestäm er för sjutton - och lycka till med att få sålt för det priset!!!

Vi har iallafall beslutat för att inte jaga dem mer utan leta vidare. Har nog ca 200 fastigheter att titta igenom.
Vad annars roligt kan man göra en helg, liksom?! :p 

Härliga September!

Ja, jag vet att jag har sagt detta förut, men september härborta är helt och hållet underbart! Man kan gå ut utan att bli dyblöt av bara luftfuktigheten, man kan ha fönstret öppet på natten och man fryser nästan när man går ut till bilen på morgonen...

Självklart finns det kvar spår av den förfärligt varma sommaren då gräset fortfarande är brunt och vattendragen nästan är helt uttorkade, men man måste ju få njuta av det som är bra!

Helgens storstädning

Tillbaka på jobbet efter en bra helg.
Började med att Paul åkte till Atlantic City på lördagsmorgonen och jag började röja i hela lägenheten. Det var sådär så det kliade i hela mig och jag bara var TVUNGEN att möblera om lite. Så jag började runt nio på morgonen och i och med att det var utgång på schemat senare på kvällen så var jag tvungen att hitta mig en outfit! Så när sovrummet var avklarat for jag iväg på en liten shoppingrunda med rabattkumponer i högsta hugg. Ni förstår i detta land är man nästan lite dum om man köper saker till fullt pris.. hade en kupong på $50 som jag kunde använda och kom hem med tre varianter till en outfit!

Kvällen blev riktigt lyckad och jag och tjejerna hade det kul! Men självklart är det ju inte riktigt detsamma som att dansa med polarna hemma på Strömpis!

På söndagen hade jag planerat att städa och göra iordning det sista innan Paul kom hem. Tänke att han skulle dyka upp runt tre-tiden efter en vild natt med sina marinpolare. Det hände ju inte.. klockan tio hör jag nycklarna i dörren... och stackarn kommer knappt in i lägenheten för att där står ju damsugaren!
Jag ursäktade så mycket för röran, men i och med att han knappt hade fått en blund in under natten stupade han och sov i flera timmar... så jag hade ju iallafall tid att städa klart ute i vardagsrummet och köket.. han fick inte "ta-da" välkomnandet som jag hade tänkt mig... men det blev ju iallafall klart innan helgen tog slut. 

Utgång

Ikväll fick jag dansa! 

Två tjejer från jobbet och jag piffade upp oss och åkte in till storstaden och dansade i några timmar... 

Nu ska det sovas.. 

På liv och död

Fotboll... det är inte många matcher jag kommer ihåg i efterhand; jag kommer ihåg mycket av 1994 års Bronslag med Brolin, Dahlin, Henke, Kenneth Andersson, Ravelli... det var en helt klart roligare sommar på grund av dom grabbarna!

Sen har vi matchen Danmark - Sverige sommaren 2007 då jag satt på en bar i Köpenhamn och Sverige gör mål och jag av en ren reflex ställer mig upp och skriker för full hals och resten av baren stirrar tyst på mig. Paul stackaren trodde att jag skulle bli blåslagen av Danmarkshulliganer... då han inte hade fattat att de flesta fotbollsälskare inte är hulliganer utan vanliga glada människor som gillar öl!

Sen kommer man i situationer då man blir påmind om matcher som man helst glömmer. Som Vitryssland - Sverige matchen i kvartfinalen i OS i Salt Lake City då vi förlorar med 3-4.... ajajaj vad det gjorde ont!

Idag blev jag påmind om ännu en sur "förlust". Ni förstår min kubgranne på jobbet är från Trinidad-Tobago... mmm. Han visste att jag var svensk och så idag frågade jag vart han var ifrån och han säger men ett flin "Trinidad-Tobago"... vad FAN!!... Jag visste på en GÅNG varför han flinade!! Sen för säkerhetsskull frågade han om jag gillade fotboll... Det var fest i hela landet den dagen då Sverige spelade oavgjort mot dem i VM 2006... om ni var intresserade liksom...

Hus och Hem

Vi fick inget svar idag på vårat bud men det hade jag nog inte väntat mig heller... de ska väl fundera och så, eller det ska väl iallafall verka som att de funderar... men varje bud kommer väl med ett motbud så det ska bli intressant att se. Vi blir ju iallafall en erfarenhet rikare för varje grej som händer.

Idag fick jag frågan om jag saknar Sverige av en kollega... och jag vet att jag saknar Sverige och mina vänner och familj varendaste dag men det blir så påtagligt när någon frågar sådär och man blir nästan tårögd. För visst är det så, att jag är svensk, kommer alltid att vara svensk och längtar tills den dagen då jag flyttar hem igen! 

Borta bra men Hemma bäst

Lite nervig

Fasen... här har man gått och förberett sig och bara längtat efter denna stund och så är den här och jag darrar nästan som ett asplöv! Haha... nää så farligt är det inte, men det börjar närma sig budgiving här och lite nervig ska man nog vara. Det blåa huset som jag pratade om ska vi nu lägga ett bud på. Ca 75% av de vill ha, och jag täkte försöka få säljaren att vara banken... hummm... vi får väl se hur det går.

Men tänk detta... om du redan har betalat tillbaka på ditt lån och inte bor i huset... vore inte ett bud som detta ganska tilltalande:
$169,900 begärt
I en marknad som denna är man ganska dum att ge dom det dom begär... så vår budgivning blir:
$128,000 med $10,000 handpenning, resten financieras av säljaren till 5.5% under 30 år fast med ett löfte att betala hela summan efter 5 år..
Detta betyder att säljaren får $10,000 när vi skriver på kontraktet
$670 i månaden i 5 år ($40,200 totalt)
$109,303 i en klumpsumma efter 5 år
Vilket blir en totalsumma på $159,303 efter 5år (10,000+109,303+40200)

Vore inte det något va??! Det kan ni tänka på ni som funderar på att sälja ert hus om ni ska flytta in i en lägenhet... blir ju nästan som att bo gratis samtidigt som att man fortfarande är ägaren till huset och kan ta tillvara på skattelättnader... Det kallar jag för en vinn-vinn situation!

Från det ena till det andra

Efter tre dagars ledigt känner jag mig lagomt intresserad över att vara på jobbet. Jag hade ju liksom kommit in i att göra saker som jag ville göra... Mood har skickat tyget som jag råkade klanta till mig med - med en tillkommande portokostnad som hette duga också men vad gör man inte?!

Sen har jag fått ett av dom där emailen "Nu kommer jag" av en person till!!! Ska bli så kul att se dig igen Anna!!! Välkommen vännen.

Sen måste jag ju säga till alla andra som funderar på att komma och hälsa på. Kom i september för det är nu vi börjar få lite "Svensk sommar" väder... innan har det varit i stort sett olidligt och man sitter hellre inne än njuter av solens strålar. Eller , tja ni får ju komma precis när ni vill - för nu vore det ju synd om ni inte kunde komma förrän nästa september för jag utgår att de flesta behöver mer planeringstid än vad jag vanligtvis kör med...

På jakt

Idag fick vi träffa vår nya fastighetsmäklare. Helt klart den bästa vi har hittat hittills.. han var ärlig, sa till oss om vi skulle lägga ner, och vad som var rimligt i pris och hyresintäkter... plus att han har erfarenheter som skulle ta oss år att få.

Vi kommer nog lägga bud på en av fastigheterna vi såg idag. Totalt helrenoverad, ligger en gata ifrån ett bra universitet och är toppenlägenheter för studenter och andra unga! Får bara hoppas på att de tar vårat bud som kommer vara något lägre än de vill ha. Men vi får se, "whatever makes sense finacially" är det som gäller annars gör vi det inte!

Kärt barn har många namn...

Nu har jag fått ett till smeknamn på jobbet. Nu räcker inte Blondie eller ABBA... nu har självaste chefen kommit på att jag ser ut som Paris.. Paris Hilton!! så nu går han runt och kallar mig Paris...

Alltså jag vet inte ens om man ska tacka med ett "tack" eller med en käftsmäll.

Du är lik Paris
aka "Du är drogmissbrukare", "Du har för stora fötter", eller varför inte "Du måste gå upp lite mer i vikt"

Jag vet inte om jag tycker att jag är så lik Paris NÅGONSTANS... men chefen behöver ju å andra sidan nya glasögon..

Men vi testar väl:

Sen gillar vi ju hundar också...

Mmm... mycket lika är vi nog..

Någon som vill visa runt lite?

I helgen åker en annan vän på jobbet hem till Spanien igen efter 6 år härborta... Och visst ångrar jag att jag inte har spenderat mer tid med henne, men det är ju inget att göra åt nu förutom att hoppas på att man får komma till Spanien lite då och då.

Igår kväll medans vi sitter där och väntar på våra sushi rullar så avslöjar hon för mig att hon nu kommer att vara ansvarig för olika länder i Europa - och då också Sverige!!! Hon ska till Göteborg den 14-17 september och jag hann erbjuda minst tusen gånger på några timmar att följa med som assistent... jag gör whatever!! Men det gick tydligen inte hem... men om vi ser på sikt så kanske tiden kan utveckla ett starkare kontor i Sverige... och om man redan är kompis med den ansvariga... ja ni fattar.

Men jag lovade iallafall att kolla om det var någon som var villig att ta henne på en liten tur i Götet medans hon var där, så finns det någon intresserad så hojta till!

Bilder är bra!

Har kommit på att en blogg med bilder är mycket roligare att läsa än en med bara text... så här kommer det lite blandade bilder: 

Becca, Jenny, Paul, Jag och Pappa

Sommaren 2009

Svårt att sitta upp ibland

En väns bebis

 Cape Hatteras i North Carolina

Dom fick flytta den här fyren några 100 meter för att den höll på att hamna i vattnet

Tur att de upplyser oss i mataffären! 

Lite av "gårdagens" vin... vill du ha lite??

Skrållan & Gustaf

(vet faktiskt inte varför jag har den här bilden)

Dans dans dans... kan ju inte lämna det ute

Här med Anna

Jag i brunt hår a la Lena PH

Hösten 2005

Jag i TANTFRISYR

Hösten 2008

Mood is good

Efter mitt telefonsamtal med Mood är jag nu ganska säker på att jag kommer få mitt tyg ändå. De ville att jag skulle skicka in en liten tygbit! Att jag inte tänkte på det själv?!?! Brevet blir iordningjort ikväll och postas imorgon :D

Vad sjutton!!!

Klänningen som jag håller på med till mig själv har hamnat på hyllan.. inte för att jag vill det, utan för att jag råkade göra världens tabbe när jag skulle klippa ut mönsterdelarna till kjolen - istället för att klippa ut en höger framdel och en vänster framdel har jag nu två högerdelar! Och tyget är dessutom slut.

Ska ringa till Mood och kolla om de kan hjälpa mig... men vet det sjutton om jag kan förklara så att de hittar just mitt tyg bland de miljontals de har där... Inte glad, hade sett fram emot att få klänningen klar den här veckan så jag hinner ha den på mig innan det blir kallt ute.

Lyckat, super lyckat alltså! 

Till Spanien?

Idag såg jag min första chans att få åka till Spanien... Om två veckor skulle en av kollegorna i Spanien komma och undervisa oss i lite preocedurer - ni vet de såkallade förbättringsprocesser som företag håller på med hela tiden. Och vi har planerat och försökt att få ihop ett schema som ska fungera för alla... sen idag så meddelar han oss att han inte kan komma förrän i November. Och det passar ju inte alls eftersom vi måste städa upp allt innan sista kvartalet börjar...

Jag erbjöd mig frivilligt att åka... och jag är mycket förvånad över att jag inte har biljetterna i handen redan. Hallå!!! Erbjudandet från min sida är ju helt klart det enda vettiga här! Eller hur!?!?!!!!!

You Go Girl

Hon är alldeles för snäll... 

men det är kanske det som skiljer henne från sitt ex

Syjobb

Har fått syjobb igen. Var ett tag sen nu, förra sommaren tror jag till och med. Men det blir väl så när man egentligen bara har marknatfört sig till två familjer... det blir liksom dom och deras vänner och bekanta som ringer. Det gör ju dock inget alls för jag har ju lite annat för mig om vi säger så. Och vore det inte för att de fått min info från en av dessa två familjer så skulle jag nog tacka nej faktiskt. Sy in BHar, ta upp på längden och korta axelband är väl inte en av favoriterna direkt...

Delar med mig lite

Nu sitter jag här och funderar på vad jag ska skriva om, vad jag ska uppdatera er om... inget speciellt har ju hänt egentligen. Allt lunkar på i sin takt. Har tagit tag i det här med att jag borde hålla bättre kontakt med vänner som jag inte pratar med så ofta, av naturliga skäl - en om dagen hade jag tänkt att jag skulle maila till.

På företagsfronten har vi precis börjat luska runt i ett nytt område då vi tror att Philadelphia och norrut där vi bor är alldeles för dyrt - ja sålänge vi inte vill ha på oss skyddsutrustning det vill säga.

Har kommit på att om jag i snitt tjänar $150 per lägenhet i rena inkomster (alla konstnader inräknade) per månad så drar en lägenhet in ca $1800 per år... för att jag ska kunna ersätta min lön idag så måste jag ha ca 28 lägenheter! Det är mycket färre än vad jag tänkte från början... men jag ska väl tänka på Paul också... så vi kanske borde ha en sisådär 50 iallafall innan vi båda kan vara utan. Så hur gör vi det kan man undra... tja, det visar sig väl!


Här är planen:
Köpa några mindre fler-familjshus med 2 - 4 lägenheter i varje (finns många av dem härikring)
Göra några köp-sälj förhandlingar på 2-5 år vardera vilket genererar både månadsinkomst och en större summa vid kontraktets slut. (får förklara hur det fungerar i runda svängar någon annan gång)
Sen är vi nog redo för lite större lägenhetsbyggnader - 10 enheter eller nåt...

Låter väl bra, va?!?! Min ENDA drivkraft i allt detta är inte att äga en hel hög med hus, dom är bara min metod - utan jag vill ju kunna vara fri och komma HEM när min familj, vänner och framförallt jag behöver det!

Myror i baken

Det är förbaskat jobbigt när jag inte tycker att stolen passar skrivbordet jag har på jobbet. Blir aldrig riktigt bekväm i hur jag än sitter. Känns nästan som om jag har myror i byxorna och kan inte sitta still. Men nu när jag tänker på det så vet jag inte om det har med stolen och skrivbordet att göra eller min egen rastlöshet?!?!?

Dansen börjar snart... men jag har sagt ifrån till en början. Har så mycket på G just nu att dansen skulle nog få mig att tippa över. Men förhoppningsvis kan jag starta några kurser om några månader. Vi får se hur allt rullar på med andra ord. Jag är väl inte överlycklig över beslutet att inte undervisa, men någonstans måsta jag nog dra min gräns och tyvärr blir dansen lidande i och med att det bara är en liten fickpengsinkomst och inget som betalar hyran direkt.

Hoppas på att få göra några gästspel lite här och var ändå när tillfälle ges för ge upp dansen helt och hållet det går INTE!

Hustitt

Idag fick vi komma in i några av fastigheterna vi har kollat på och fick känna på "man vet aldrig vad man kommer att få se bakom en dörr" sanningen. Första huset var fullsmockat med olagliga? invandrare som varken kunde prata engelska eller ville släppa in oss även om vi hade bokat tid... så den titten går till historien. Självklart blir det inget bud på det huset!!

Andra var ok, lite knarriga golv bara.

Och tredje var riktigt fint förutom att de ville ha lite väl mycket för det så vi får se vad de säger om vårat skambud. Vi måste ju tänka på inkomst och kostnader först!!