Jag kommer aldrig att veta hur mycket min mamma har lidigt genom åren men jag vet att när jag läste igenom studien, och översatte den (så gott jag kunde, är kass på att översätta saker) så visste jag att det var min plikt att kolla om det verkligen fungerade. Om det inte skulle fungera så hade mamma varit lika sjuk, men om den fungerade så skulle hon bli bättre. Det fanns liksom inte något val... jag var tvungen att testa! Mamma fick bli min första försökskanin.
Jag involverade Anna, min vän, för att hon är massör och kunde hjälpa mig att kartlägga mammas kropp. För det är så att en person med fibromyalgi inte riktigt känns som en "vanlig" person när man börjar ta på kroppen, tro det eller ej. Vi kartlagde mammas kropp och samtidigt så påbörjade vi en behandling som involverade ganska mycket förändring... helt omöjligt att beskriva allt det här... men vi gjode det iallafall, eller mamma gjorde det - vi sa bara till om hur och vad och när.
Idag, under en månad senare så gjordes en ny kartläggning av mammas kropp och kommentaren jag fick av Anna när jag pratade med henne senare var "det var som att ta i en annan kropp den här gången". Inte bara kartläggningen har gett oss bevis på att detta fungerar, utan mammas kommentarer om hur mycket hon orkar och hur mycket mindre ont hon har, har gett oss tillräckligt med mod för att säga att det fungerar! Och nu vill vi testa på andra.
Har du fibromyalgi? Bor du runt Örebro (eller har möjlighet att åka dit) eller Philadelphia och vill vara med i en till testgrupp så kan du väl lämna namn och email i en kommentar (kommer INTE att bli publicerat). Vi tänkte köra igång i Oktober i både Örebro och i Philadelphia.
Dare to believe!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar