onsdag 29 februari 2012

Längtar...

Sitter här och drömmer om mitt svenska godis som komma skall... 
Tack Mn'M

tisdag 28 februari 2012

Kära Mormor & Morfar

Vi undrar så ödmjukt om man skulle kunna få göra en beställning från Sverige?
Paul längtar såklart efter lite mera ost - prästost och lite Singoalla (IKEA har ju slutat med dom nu)
Jag längtar efter godis - Gott & Blandat, TuttiFrutti, Malaco Fiskar, Peacemärken...
Dill chips vore också fin-fint, men risken är lite väl stor att det skulle bli smulor på vägen hit.

....SNÄLLA?

missing?

Något är galet.. jag ser bara ETT inlägg i bloggen...
Jag fattar inte...

...Ja ok, nu blev det väl TVÅ då..

EFTER LITE HUVUDKLIANDE:
Bilden från expressen var för stor för Blogger att hantera.. nu är den borttagen och en länk till artikeln har lagts till istället.

Feelings


Hur ofta ser vi dessa rubriker? Hur ofta stannar vi upp och tänker? Hur ofta drabbar det någon vi känner?
Jag känner inte han som dog i Thailand, men jag vet vem hans syster är. Känslorna bakom tidningsrubrikerna är smärtsamma...

Seriöst. Live Life Every Day!

söndag 26 februari 2012

Stilettos baby

Sitter och pular lite med Candie Ink (what else is new, liksom). 
Det här fick jag fram när jag tänkte på en vän på jobbet...
Vet inte om det är något att utveckla, men den var kul att göra iallafall

Besök med Puckot

I fredags var det dax för plutten att gå till veterinären. Jag ogillar att gå till doktorn så att ta med plutten kändes inte så kul. Men det skulle göras ändå. Bruno har gått ner några kilon sen vi adopterade honom och han skulle tydligen gå ner lite till. Veterinären (vi kan i fortsättningen kalla henne för Puckot) tyckte inte att jag skulle ge Bruno rå mat utan tyckte att jag skulle hålla mig till genmanipulerad torrmat med massa onödigheter och lite näring... Jag skakade förbryllat på huvudet och sa att det tänker jag inte göra. Hon påpekade då att man inte alltid kan vara säker på att rå mat är bra, även om de går igenom massor med tester - det kan ju finnas salmonella i det. (Undrar om hon äter torrmat själv?) Och att veterinärteamet absolut inte rekommenderade rå mat till hundar var hon noga med att påpeka typ tre gånger under besöket... (Suck).

Sen tyckte hon, Puckot, att Bruno skulle få ett vaccin. "Du behöver bara komma in för en ny en gång om året". Det här vaccinet var för (håll i er nu) OM ett vilt djur hade bakterier i urinet, och OM vilddjuret skulle kissa någonstans, och OM det skulle regna och vattenpölarna skulle få i sig lite bakterieurin, och OM Bruno skulle slicka upp detta vatten med bakterieurin i... OM han gjorde det och INTE hade detta vaccin så kunde han bli sjuk och dessutom kanske också smitta oss människor... OM alltså. Anledningen till att Puckot tyckte att just Bruno skulle få sprutan var ju för att han vistades ute under promenader...

Kalla mig konstig, dålig hundägare, eller vad ni nu vill, men jag tackade faktiskt nej till sprutan.

Kör på rå mat, lite vitaminer och mineraler, och hoppas på att Brunos immunsystem är toppenbra istället.

Däremot var jag tvungen att börja ge honom medicin mot något som heter Heartworm. Finns inte i Europa men det smittas med hjälp av myggor. Kan ta dö på stackarn. Och enda anledningen för att jag ger honom det är för att alla, även de som är lite mer holistiskt lagda ger sina hundar det för om de skulle få Heartworm så är processen att få bort jäklarna som cellgifter när man har cancer.

Bruno med sin nya leksak som han fick av Husse för ett tag sedan

torsdag 23 februari 2012

Tydligen

Det var tydligen så fint väder idag att Paul fick in första rundan golf för året...

ahhh...

Jisses vad underbart väder det var idag. Var som en Halleluja upplevelse när jag klev ut idag på väg till jobbet. Full av energi! Synd bara att man sitter på ett grått kontor hela dagen. 

Kanske inte värdlens bästa frissa, men ändå... Vackert väder!

onsdag 22 februari 2012

Yasmin, Yaz och andra P-piller


P-piller. Helst ska jag nog skriva hormonbaserat preventivmedel för hormon spiral, p-stav, Nueva Ring osv innehåller i stort sett samma hormoner som just p-piller, ja kanske att jag även ska inkludera ”medicin” för kvinnor i klimakteriet. Så när jag skriver p-piller; tänk hormonbaserat preventivmedel och Klimakteriesupport (för er som använder dessa). 


 Jag har tänkt skriva detta inlägget ett bra tag nu men vet liksom inte hur jag ska få till det. Igår när jag tittade runt lite på statistiken av min blogg så inser jag att vissa har hittat hit av just sökorden ”yasmin”, ”yaz” och ”p-piller”... och jag skulle vilja ge dem lite mer för jag har egentligen inte sagt så mycket om det. Mest för att detta är en blogg jag från början skrev för att hålla familj och vänner på andra sidan om Atlanten uppdaterade på vad jag sysslade med. Att skriva om hemska saker utan en dialog kan skrämma vissa och det ville jag absolut inte göra. Men nu i efterhand när jag äntligen har lagt det bakom mig kan jag ju skriva om det...

Helst skulle jag vilja sammanfatta det kommande långa inlägget med: P-pillerna tog nästan livet av mig! Det kan låta lite väl dramatiskt nu när jag sitter här och mår ganska bra – men det var riktigt illa ett tag.  

Jag åt p-piller i elva år totalt (med lite breaks då och då). När jag började var jag otroligt okunnig om detta och kunde egentligen bara vad som var förmedlat till mig så som ”p-piller är en säker och enkel metod”...  Alla sa det. Vänner, familj, tidningar, läkare, lärare, osv... jag hörde aldrig något konstigt om dem. Iallfall inte då. Biverkningarna hadlade egentligen bara om den dära 1%-risken att bli gravid och inget annat.
Det tog inte lång tid innan biverkningarna från pillrena började stapla upp. Extra blödningar mellan mensen var det jag märkte och tänkte på mest, för det var jäkligt irriterande. Efter ett tag fick jag testa ett annat märke, och sen ett till efter det, och ytterliggare ett till. Efter 3 år av fram och tillbaka och med fler dagar av blödningar än utan skulle gynekologen tala om för mig att ”detta kanske inte är för dig”... men just då, runt veckorna jag var hos henne, hade hon fått nys om ett nytt piller. Tredje generationens gulkroppshormons-piller. De lovade solsken och gröna ängar – fasten det bara hade blivit testat i dryga tre månader (inget jag visste då) på en liten skala kvinnor. 

”Klart att vi ska prova det här” tänkte både jag och hon. För ”p-piller är en säker och enkel metod” var fortfarande inpräntat i hjärnan på mig (och på gynekologen också ska jag väl tillägga). Så jag fick recept på Yasmin. I början var det solsken och gröna ängar, som lovat: Mina blödningar slutade! Det var det jag mest brydde mig om just då. 



Började universitetet och smått började andra saker hända. Blödningarna började komma tillbaka. Jag kunde inte längre sova och var supertrött hela tiden. Hade hjärtklappning – allra helst när jag skulle sova så det gjorde ju inte saken bättre. Kommer ihåg när jag bodde i korridor på universitetet. De nätter jag inte kunde somna pga hjärtklappning och oro för att jag faktiskt skulle trilla av pinnen just den natten blev så påtagligt att jag till slut gick och tog ett EKG – som såklart visade sig vara helt normalt. Jag skickades hem och det hela började igen när det var dax att gå och lägga sig. Jag skyllde det hela på skolan och stress. 


Sen kom håravfall, brytningsfel, huvudvärk, nästäppa, nada sexlust, allergier... Jag skyllde det återigen på skolan och stress. 

De få besök jag gjorde hos läkaren efter det var 1, att fylla på mina p-piller (Yasmin) och 2, att kolla varför jag blödde ”den här gången”. En gång fick jag gå till en specialist – han talade om för mig att jag nog blödde för att jag var depprimerad (han kunde inte hitta något) och tyckte att jag nog kunde göra något för att liva upp mig  lite... Det var sista gången jag gick till honom... 

Men faktum var att jag i stort sett var ett levande skal av den Helena jag brukade vara. Jag såg någorlunda lika ut,  jag älskade fortfarande att dansa, och jag skrattade och hade vänner... men innombords så var jag ganska trasig. Jag var så fruktansvärd depprimerad – men jag visste inte alls att det var det som hände mig. Jag trodde bara att det var normalt. Jag höll ju på att bli vuxen. 

I flera år gick jag runt i detta halv-döda tillståndet som jag kallar det för idag. (Visst jag klarade fortfarande av att coacha 22 tjejer till en 6e placering i dans-VM 2004 och jag fick fortfarande VG på C-uppsatsen men det handlade inte riktigt om det).  Jag mådde inte bra och det var till slut ingen som ens kunde verifiera att jag mådde dåligt. Så envis som jag är så stängde jag igen dörrarna och pratade inte om det igen. Jag fick helt enkelt lära mig att leva med det här, för vad annars kunde jag göra?? 

USA – bröllop – nytt liv. Det började bra. Sen rasade det ihop. Tidig höst 2009. Jag fickallergireaktioner för det lilla minsta. Led av panikattacker dagligen, grät för allt och inget, synen gav vika lite när som, hjärtat slog lite hur det ville – ibland hårt och som om det var redo att skutta ur bröstet på mig, och ibland så snabbt att det var omöjligt att ens ta pulsen. Allt förändrade så snabbt. På bara en vecka hade jag gått från att vara ”ok” till att vara en helt annan person. Alla blodprov som jag då tog hos läkaren kom tillbaka ”normalt” (vad det nu betyder – kan ju tycka att de borde gå efter ”optimalt”). I samma veva så lägger jag märke till en tv-reklam om just Yasmin och Yaz och om man har farit illa ska man kontakta en advikatfirma. Jag hade sett den reklamen förut massor med gånger men just den dagen, 7 oktober 2009 var det som om jag hade en ängel på axeln som sa till mig ”lyssna nu annars blir du också en ängel snart”.  Jag kontaktade inte en advokatfirma men jag började googla istället. 

Den dagen, 7 oktober 2009, blev den sista dagen av Yasmin för all min framtid. Yasmin och allt annat som har med hormonbaserat preventivmedel och hormonterapi att göra... Tack och HEJ! Jag hittade till Yasmin & Yaz Survivor Forum (ett forum jag nu driver) och läste sida efter sida från andra kvinnor som hade tagit Yasmin och Yaz och hade gått igenom samma helvete som jag hade. Jag fattade inte att det var sant. Det var som om de skrev om mig... och alla hade vi en sak gemensamt – one evil pill – yasmin.  

Biverkningar för Yasmin, Yaz och alla andra hemska piller och stavar och allt vad det är, är: Stroke, hjärtattack, blodproppar, depression, mellan-blödningar, nästäppa, huvudvärk, migrän, synförändringar, allergireaktioner, intollerans till viss mat, låg sexlust, viktförändringar, låg näringsupptagning, panikattacker, förrvirring, hjärtklappning, håravfall, talgkörtelproblem, urinvägsproblem, torra slemhinnor, högt blodtryck, högt kolesterolvärde, sömnsvårigheter, mardrömmar, svettningar, dålig matsmältning, oregelbunden avföring, osv, osv... Om alla dessa står på förpackningen vet jag inte, men jag vet att de existerar i verkligheten. Och allt vi egentligen hör om är 1% risk att bli gravid... 


Att sluta ta p-piller är ett annat kapitel av min lilla historia om min resa till helvetet och tillbaka (kommer sen). Jag har slutat förmana människor när det kommer till p-piller, mest för att jag har lärt mig att de gör som de vill ändå. Men jag tänker inte hålla tyst om någon frågar. Och om du funderar på preventivmedel – lär dig om ”Fertility Awareness Method” – nog det mest fantastiska jag har lärt mig om min kropp genom att titta på flytningar hahaha..  Tar du p-piller idag och funderar på att sluta – förbered dig på en BUMPY RIDE och ta stöd av alla underbara på forumet.
xoxox

Har du frågor och inte vill lägga till dom i kommentarerna nedan så kan du skicka ett email till: yasmin_yaz@live.com 

söndag 19 februari 2012

Hur kan 2 bli 0???

Var bjuden på TVÅ fester igår.. TVÅ!! En på Manhattan och en i Philly. Sånt händer liksom inte så ofta nuförtiden. Det var andra tider då det var fester flera gånger i veckan hemma i Öret. Men här har det liksom inte blivit så mycket av det, inte av sånna fester som jag älskar med musik och dans och mycket folk i allafall.

Så igår var jag bjuden på TVÅ (ja Paul också). Måste ha blivit någon slags kortslutning i hjärnan för klockan nio igårkväll sa Paul tack och godnatt och kröp till kojs och jag blev sittandes i soffan till ungefär midnatt, sen slog jag på lite dans och stod i vardagsrummet och dansade för mig själv. (Bruno var lagomt road och tittade upp några gånger och det var nästan som att han suckade lite och bad att jag skulle dämpa mig lite).

Så kort sammanfattning - Jag var bjuden på TVÅ fester - jag gick på NOLL fester..
Vad fan!!

lördag 18 februari 2012

Tax Free??!?!

Vad kul det var att gå till revisorn då... vi blev skyldiga pengar istället även fast han försökte att tänja på alla nummer så långt det gick... Men vi hade väl nästan räknat med det så det kom väl inte som en chock kanske, men ändå. Hade ju varit tusen gånger att trevligare att få tillbaka pengar.

Sitter just nu och tar igen mig på allt jag missat av melodifestivalen men jag hittar ju inte vad alla snackar om... fast jag vet ju iof inte vad jag letar efter.

? ? ? ? ? ???? ? ? ? ? ? ???? ? ? ? ? ?

fredag 17 februari 2012

Timmen före helg

Lite tom i huvudet är jag allt just nu. Eller kanske att det är tvärt om. Jag funderar på mina prints och hur jag ska marknadsföra. Fick tips om att göra tävling på bloggen, vilket jag gillar, men vet inte hur jag ska få till det, eller om jag ens har tillräckligt många läsare. Men jag ska suga på den karamellen ett tag till och investigate. Har även beslutat att stå på en marknad i vår, gärna så snart som möjligt men det får gärna vara lite varmare ute först.

Även om jag inte har fått en enda såld (förutom en till chefen) så är jag hoppfull att det förr eller senare ska komma igång. Hellre förr än senare dock.

Hade årssamtal med chefen idag. Först ska man gradera sig själv och sen ska chefen gradera en på en fin skala... tycker alltid sånt är lite olustigt men det gick iallafall bra och vi hoppas båda på att jag kan utvecklas ännu mera.

Imorgon är det dax för deklarationen. Alltid ett kul projekt. Det är så JÄKLA komplicerat här, nog för att jag kanske inte kan jämföra deklarationen via sms då jag liksom bara jobbade hemma i Sverige med nu då vi äger två företag, äger två hus, hyr ett - som vi sen hyr ut, och jobbar... Sms kanske inte hade funkat för det hemma i Sverige heller... men iallafall. Att betala någon att fixa till det är ju liksom en nödvändig käftsmäll för dom vill ju såklart ha betalt för sveda och värk, och vi vill ju att allt ska bli gjort rätt. Förstår att under 50% av de skatteskyldiga i detta land inte ens deklarerar varje år, just på grund av att det är komplicerat och dyrt... Sen har jag hört om personer som deklarerar men aldrig betalar in sin skuld... det är ju också en variant.

Vad ska ni göra i helgen??

onsdag 15 februari 2012

I HEART YOU MORE


Mitt hjärta smälter varje gång jag ser mina killar tillsammans. 
Det här var min alla-hjärtansdag hälsning från dom. 
Me LIKE!
No no no.. Me LOVE :)

tisdag 14 februari 2012

I HEART YOU

Alla hjärtansdag... En dag då vi ska visa alla vi tycker om att vi tycker om dem... Något vi borde göra varje dag! Idag är bara en dag då vi måste, annars är vi konstiga och okärleksfulla.

Jag är väl inte allahjärtansdag supporter direkt - men det är en fin tanke.

Men varför ska det vara så materiellt? Har vi inte lärt oss the 5 languages of love än??
För ärligt vad skulle DU helt vilja få på alla hjärtansdag?

1) Att din älskade tog ut soporna, gick till affären, diskade, eller tvättade kläderna etc...
2) Att din älskade gav dig choklad, rosor, och kanske till och med ett smycke...
3) Att din älskade tog dig med på ett äventyr där ni fick tid att spendera med varandra utan att bli störda från omvärlden...
4) Att din älskade tog sig tid att skriva ett kort där det stod exakt varför han/hon älskade just dig, eller varför han/hon är så stolt över att få vara "din"...
5) Att din älskade spenderade en längre tid med att vidberöra din kropp men kramar, massage, kyssar...



 Oavsett - 
Till alla ni som får mig att skratta och gråta
Jag saknar er
Jag älskar er
och jag hoppas vi kan ses snart

söndag 12 februari 2012

Inget än så länge

Funderar på om jag ska gå in och köpa något från mig själv... För ännu har jag inte fått något sålt. Har ni förslag på marknadsföring???(Gärna något som inte kostar skjortan). 

Och har ni inte redan gjort det, så för alla ni som har Facebook - gå in och Gilla min lilla shop på Etsy.com

http://www.etsy.com/shop/CandieInk




Kort uppdatering

Vilken fart det var på bloggen då! Jag var ju borta, utanför Altoona PA i två nätter i våran blades factory. Utbildning var ändamålet (som gick väldigt bra). På vägen hem stannade jag till och fick lite välbehövliga slingor i håret. Jag såg lite halvt tragisk ut innan.

Det har snöat i helgen också. Nog första på länge. Det blev dock inget som stannade, men nu har vi iallafall kallt ute. Förut har man nästan kunnat vara ute i bara tröjan.

Idag, söndag skulle jag på en Bröllopsmässa med en kompis, hennes mamma, och C (hon vi gifte oss hos). Vi klev in och blev smått chockade. Mässan var fullproppad av ALLT.. vi trängdes i kanske 30 minuter, sen gick vi. Tog ett glas vin och åt en sallad.. det tyckte vi var mycket trevligare!!

Och nu sitter jag och försäkrar er om att jag är vid livet. Nu ska jag softa i soffan innan det blir måndag igen.

onsdag 8 februari 2012

tisdag 7 februari 2012

på hotell igen

Är på affärsresa, eller vad jag ska kalla det. Är återigen mitt ute i ingenstans, där vi har våran blades factory. Imorgon ska jag och chefen hålla kurs igen och vi har redan fått förfrågan att göra ännu en när vi kommer tillbaka. Det känns otroligt kul att det är så uppskattat!

Men jag får återigen fightas med äckliga dushdraperier på hotellet. Det spelar ingen roll - dom kan vara helt nytvättade, men jag tycker dom är SUPERÄCKLIGA!

söndag 5 februari 2012

En början...

Har nu lagt upp tre prints på shoppen. Så nu är det bara att hålla tummarna (plus en hel del marketing men tummarna kommer jag att hålla ändå).





Klicka här för att komma till Candie Ink Shoppen

lördag 4 februari 2012

fredag 3 februari 2012

Bild 3 - j'Adore

Adore.. försöker komma på vad den svenska översättningen är.. finns det något som verkligen beskriver just "adore"?

Det är mycket i livet som jag "adore". Förutom det uppenbara så som Paul, Familjen, Vänner, hunden så älskar jag tillfällen då jag tillåts att sova lite längre på morgonen, då jag får ta en "hur länge du vill" tupplur utan att få dåligt samvete, då jag sitter uppe hela natten på bryggan i sommarstugan bara för att få se både solnedgången och soluppgången, svenska varma sommarkvällar med grillning och skratt, all-inclusive resorter nära stranden, en varm och extra lång kram från någon man tycker om, att krypa ner i sängen igen när Paul fortfarande ligger där och bli lite varm igen, rosor som nästan luktar som hallon, Midsommarafton med vänner, en backe full med pudersnö, oväntade paket från Sverige, en fin kommentar från någon jag beundrar...



torsdag 2 februari 2012

Bild 2 - Frulle

Eller ska jag säga avsaknaden av just frukosten.
Jag älskar frukost men pga att jag också älskar att ligga i sängen så länge jag kan innan jag går upp så hinner jag aldrig riktigt få till det innan det är dax att åka till jobbet. Jag borde bo på typ Scandic Hotel, eller iallafall vakna upp där för jädrans vad god frukost dom har!

Ibland äter jag till och med min lunch till frukost... det gillar jag faktiskt.

Idag blev det min vitamin mix (som alltid) och en mocha, och snart ska jag bita i ett äpple.


onsdag 1 februari 2012

Bild 1 - Jag


Kunde inte ha hittat en bättre rubrik (De älskar att dansa) till en artikel om mig och mina dansvänner. Den här bilden är tagen innan det är dax för en julföreställning med filmtema för ganska många år sedan nu. Det var på den tiden då jag, Anna och Sandra styrde och ställde för fullt för att fylla föreställning efter föreställning med slutsålda biljetter och fartfyllda framträdanden. Ibland när jag tänker tillbaka så fattar jag egentligen inte hur vi lyckades få till det så bra som det verkligen var. Det var tider det. Kul hade vi så det knakade. Saknar det ofta, men vet att just "det" inte finns kvar längre. Dansskolan vi jobbade för har bytt ägare, Teatern vi använde till alla föreställningar är inte tillgänglig för utomstående längre. Anna och Sandra har gått vidare och bildat en egen dansskola och jag, jag är ju här i USA nu...

...men jag identifierar mig fortfarande som en dansare. Inte för att jag egentigen är så himla bra (So-you-think-you-can-dance bra) på att dansa men för att det är det mest roligaste och underbaraste som finns - och allra helst med just Anna och Sandra.

Ett kort om dagen!

Här kommer en till månadslista som passar mig galant. Jag har varit lite dålig med det här med bilder på bloggen så nu ni.. Nu ska ni få en bild om dagen!! - I allafall hela februari ut.

Tydligen så var fotoutmaningen gjord för januari så det blir lite färre för februari.. men bättre än inget.
Listan kommer från Duktiga Tjejen