tisdag 25 november 2008

En dag kvar

Ja nu är det bara en dag kvar av denna jobbvecka. Känns ganska skönt och välbehövligt att få lite extra dagar ledigt. Idag gjorde jag äntligen cheesecake tårtan/glassen som jag ska ta med mig till Thanksgiving-middagen. Hoppas verkligen att den ska smaka!

Har känt mig lite hängig de senaste dagarna men idag mådde jag toppen igen, förutom att jag har lock för mitt högra öra sen i söndags. Lite irriterande - håller jag telefonen mot det örat hör jag nästan inget alls och allt annat skär nästan i örat. Paul tycker att jag kan gå till doktorn, men jag vet det fasen om de kan göra något; sen är jag ju inte direkt någon medicin fantast heller. Jag håller nog ut i några dagar till skulle jag tro. Det gör ju inte ont, bara irriterande att inte höra som man brukar.

Ingen snö har ännu fallit här, men regn har vi fått så det räcker! Temperaturen varierar mellan +10 och -10 grader. Måste skaffa frostskrapa till bilen! Brukade ju alltid lyckas få en varje vinter då bilen stod på fel sidan av vägen vid datumparkeringen av de snälla Lapplisorna! :) Men här håller de sig borta då jag alltid lyckas ställa bilen mellan två vita streck!

söndag 23 november 2008

Som ett leende på posten!

Detta fick jag i posten för inte så längesen...
Ja, jag visste att jag skulle få det, men det blev ju nästan lite komiskt. På hälsomässan som jag var på för ett tag sen så var det en tandläkare där som fixade till folks leende. Jag har alltid varit facinerad av plastikoperationer och hur mycket folk faktiskt spenderar på det. Så jag gick fram och pratade med henne.
Först och främst kom vi fram till att hon hette Maria Helena (för er som inte vet så heter jag Helena Maria), vilket var lite lustigt. Så vi fortsatte att prata och hon visade mig hur det hela gick till. Jag beslutade mig för att sätta mig ner framför kameran för att se hur jag kunde se ut om jag pungade ut med $1050 per tand.
(Hon tyckte att jag skulle göra 8 st för att det skulle se så bra ut som möjligt).
Så nu ser jag ju ut såhär...
$ 8400 fattigare skulle mina tänder se ut såhär...
...frågan är ju om jag skulle le lika mycket efter den utgiften.
Nää... jag tror nog att jag ska hålla mig till att facineras av ANDRAS förändringar...
Kanske att jag skaffar mig tandställning en vacker dag, men det är ju en helt annan sak!
SMILE!





torsdag 20 november 2008

På jobbet


För några dagar sen kom, Emmanuel (chefen) med denna skylt! Han tyckte att jag kunde få ha något svenskt runt mig. Snacka om att jag blev snopen... Den hade han lyckats smuggla med sig när familjen hans flyttade från sköna Göteborg. Så nu pryder den min fina kub!

Så här ser jag ut på jobbet... med eller utan skylt - Lite tlött med andra ord. Den här veckan har varit så himla lååång! Fattar inte när den ska ta slut. Ja den har inte varit lång för att jag har jobbat länge, utan jag har snarare kommit hem tidigare än vanligt... varje morgon har jag trott att "NU är det väl ändå fredag" men nä.. inte än!
Nästa vecka är det bara tre arbetsdgar dock. Det är dax för den årliga högtiden: Thanksgiving. Då blir det mat i massor vill jag lova! Vi ska till familjen Owens - de vi gifte oss hos med andra ord. Så blir det som förra året så rullar vi nog hem utan bil...
Igår var jag runt lite på köpcentret för att lista ut vad det blir för julklappar som ska delas ut i år... men det är inte lätt! Ja, ja jag hittar nog på något till alla till slut!
Nu ska jag väl återgå till arbetet... Tjing sålänge.



lördag 15 november 2008

Skadeglädje... eller Tortyr...?!

Ja, jag har blivit utsatt för den enda sanna glädjen - skadeglädje. För den som sitter i skiten känns det mest som tortyr...

Får reda på att alla verkar avnjuta gelé...
-Kyckling, ris, currysås och gelé
-Köttgryta, potatis, brunsås och gelé
Och som pricken över i:et så får man denna bild skickad till sig...

Drömmer... underbara drömmar...

torsdag 13 november 2008

Omvärlden var en by...

Fick det här mailet tidigare idag tyckte att det var lite tänkvärt...

Om hela världen reducerades till en by med 100 innevånare och alla proportioner bibehålls så bestod byn av:
57 asiater
21 européer
14 amerikaner (från Nord- och Sydamerika)
8 afrikaner

52 var kvinnor
48 män

70 ickekristna
30 kristna

89 heterosexuella
11 homosexuella
6 personer skulle inneha och nyttja 59 % av alla gemensamma tillgångar, och de 6 personerna kom från USA
80 hade otillräckliga boendeförhållanden
70 var analfabeter
50 var undernärda
1 döende
2 föddes
och bara en har en akademisk examen.

Om man betraktar världen på detta sätt så påvisas nödvändigheten av samhörighet, förståelse, acceptans och utbildning för alla. Om Du vaknar i morgon, frisk och icke-sjuk, så är Du lyckligare lottad än 1 miljon människor som inte kommer att leva nästa vecka. Om Du inte har upplevt ett krig, inte upplevt hunger, fångenskapens ensamhet eller dödskampens smärta så är Du lyckligare lottad än 500 miljoner människor här på jorden.

Om det finns mat i Ditt kylskåp, om Du har ett jobb, om Du har tak över huvudet och en säng att sova i, då är Du rikare än 75 % av innevånarna på jorden.

Har Du ett konto på en bank, lite pengar i börsen och småslantar i en ask, då tillhör Du de rikaste 8 % av jordens innevånare.

Om Du läser detta så är Du mångdubbelt gynnad, för
1. Någon har tänkt på Dig
2. Du tillhör inte de 2 miljarder människor som inte kan läsa
3. Du har tillgång till dator och internet

Visst kan man ha dåliga dagar... men detta får en ju att tänka lite längre.
Lev livet varenda dag!

Marinkårens födelsedag

I måndags var det Marinkårens födelsedag, de fyllde 233 år. Alla marinsoldater runt Philadelphia, gamla som unga samlades på en plats inne i stan för att fira. Det bjöds på tårta, varmkorv och öl. Själv hade jag gärna tackat ja till en mugg fylld med varm choklad...

Ja, det var utomhus. Killarna åkte ner tidigare på dan, runt fyra. Jag och Patty en av de andra flickvännerna kom senare då vi lovade att agera chafförer. När vi kom var festen igång för fullt! Men utan alkohol i kroppen blev det snabbt kallt ute. Mina fötter blev blöta efter att ha klampat runt i små pölar av isvatten och öl. Men det var en trevlig tillställning, en riktig gemenskap de har dessa herrar - oavsett om de har setts tidigare eller inte.

Vid elva tiden fick vi allafall fylla bilarna med fulla soldater och styrde mot en vägkrog så att vi kunde äta lite. Jag beställde Svenska pannkakor med banan, jordgubbar och grädde, eller crepes som de kallas här. Gott var det iallafall, hade kunnat äta fyra till!

Dagen efter tog jag sovmorron i några timmar. Tror ni att jag ficksova något extra eller?! Klockan sex på morgonen tyckte Paul att han hade väldigt ont i håret och ville tala om det för mig... hur mycket jag än tycker om honom så struntade jag faktiskt i det just då -min enda sovmorron! jaja... det var väl lite charmigt ändå...
Mariner - Gammal och Ung

Två glada men kalla chafförer

Helgens bravader

I helgen var det inte så mycket som hände. Vi var hundvakt åt Cosmo på vår egen begäran... eller min begäran kanske. Vi hade varit hos Bette (ägaren) på tordagen och fick då se att lilla Cosmo haltade. Ville inte alls sätta ner högra bakbenet utan skuttades runt på tre ben. Ingen mat ville han ha heller – vilket är ganska ovanligt för honom. Så när jag fick höra att det var lika illa på fredagen, så hade han inget val än att tvingas hem till våran lilla lya... Jag fick lyfta honom in i bilen, ben ur klarade han sig själv.

Inom tio minuter hade jag hittat felet – en muskelsträckning i nedre delen av baklårsmuskeln (eller vad det nu kan tänkas heta på hundar). Jag masserade, stretchade och tog honom på små promenader under hela dagen. Och visst började han tassa på alla fyra till slut. Vi lämnde tillbaka honom på kvällen men på morgonen hade han blivit lite stel igen... så Helena fick starta om terapin.

Denna dag gick det mycket snabbare!! Vid lunch fick uppmärkasmheten som han hade fått en liten nedgång då jag tyckte att han var botad.

Den kvällen var det dax för stormiddag hos familjen McPeak som jag och Paul alltid lyckas bli bjudna till. Jag blev utkallad till Mirakel-Helena för mina läkande förmågor! Bette hade lagat mat för ett helt kompani, och tur var väl det då det fanns tre marinsoldater på plats tillsammans med andra hungriga själar. Visst var det gott... men kött, potatis och sås ska ätas med gele!!!

Nu har jag sagt det också – Den svenska maten uppskattas så jädrans mycket mer när man inte har den i kylskåpet... eller på matbordet.

tisdag 4 november 2008

Bara Tisdag

Nu sitter jag på jobbet och glor... har lite sysslor, men inget brådskande för tillfället; men sånt kan ju snabbt ändra på sig.

Igår gick jag äntligen till gymet. Köpte gymkort till oss båda genom företaget för tja… 2 veckor sen, men jag lyckades inte komma iväg förrän igår. Som tur är så har iallafall Paul utnyttjat tjänsten till fullo – ja nästan varje dag! Jag kan ju tala om att jag har aldrig sett ett så stort gym i hela mitt liv – inte ens på TV! De hade säkert 50 löpband och 50 cyklar och tja 50 andra konditionsapparater! Helt sjukt stort! Tror inte att idrottshallen hade räckt även om man hade tagit bort båda läktarna!!! När vi kom dit var parkeringen fullpackad... men det märktes inte ett dugg där inne!

Nu när vi har ställt tillbaka klockan finns det ju ingen tid kvar på dagen när man är klar från jobbet... parken stänger efter solnedgången. Så det får bli promenader edast på helgerna nu.

Idag är det val här... ja det har väl inte undgått någon kan jag tänka mig. Så äntligen kommer vi att slippa lyssna på dessa debatter – och fruktansvärda reklamer och kampanjer. Bara smutskastning alltihop! Fattar inte hur det kunde komma till dessa två kandidater! Men det lider tydligen brist på bra politiker i världen – kanske inte är det mest tacksammaste jobbet direkt...

Nää nu ska jag jobba lite innan lunch.
Hej sålänge!

söndag 2 november 2008

Ännu en helg

Då har vi också ställt tillbaka klockan till vintertid. Inte för att jag visste om det, men när jag vaknade var ena klockan tio och den andra nio så det var ju bara att slå på TVn för att bestämma vilken klocka som hade rätt... den var nio så jag hade lite extra tid på morgonen. Jag sydde klart en långklänning som jag skulle leverera vid lunchtid och sen beslöt jag mig för att möblera om lite; Ja ni som har varit här vet ju att jag inte riktigt kan göra så mycket... men jag flyttade runt på lite småsaker helt enkelt! (Nja, Paul kallade väl min ommöblering mer en rensning än en ommöblering men vad fasen... möblera om låter ju mycket mera spännande!) Börjar bli sugen på att faktiskt börja inhandla lite dekorativa möbler för lyan, men det får nog vänta lite till.

Veckan på jobbet har varit bra... ganska lugnt faktiskt. Det enda som hände var väl att chefen ville ge mig en löneförhöjning nu istället för efter 6 månader som var sagt från början - får se hur mycket och när senare. Sen frågade han även om jag ville följa med på business trip till Texas och hjälpa till att implementera lite nya rutiner till dom därnere. Vem kan säga nej till en tripp till Texas??! Får dock se när den blir av, i vanliga fall händer allt i sista sekunden. Jag får hålla er uppdaterade helt enkelt.
Har fortfarande inte tagit mig till IKEA, hade planerat att göra det idag... men det var så fint väder att jag inte ville sitta i en bil 2 timmar, även om varenda karamell hade varit värt det! Vi tog en promenad i parken istället med hunden Cosmo. Han är en hund med sociala problem... kan inte hälsa snällt på andra hundar så Paul och jag försöker allt vi kan med att träna honom. Idag drog jag ner honom på marken precis som Cecar Milan när han skulle hoppa på en glad labrador; jag blev till och med förvånad över min egen kvickhet. Ja han med för den delen - ena sekunden stod han öga mot öga med labradoren, och andra sekunden sa han hej till gruset på marken. Nu vill jag inte att ni ska vara oroliga över att det är en farlig hund... det är han verkligen inte... liten fegis egentligen som är helt störtforälskad i Paul. Han går nästan på honom och kan inte lämna honom ur siktet för en sekund.
Just nu sitter vi framför TVn och vara softar... självklart har helgen gått för snabbt fram, men det är ju som det alltid brukar. Lördagen sover man halva dagen - bara för att man får - och när det väl är söndag och man inser att det är helg och att man kanske ska hitta på något så är det ju snart slut... Men men... i-landsproblem!

Hoppas allt är bre hemma i den första snön... som vi också fick uppleva i tisdags.
Varma kramar från Paul, Cosmo och mig.

En trött Cosmo i vår soffa efter en lång promenad i skogen.


Lite höstfärger från parken



Puss puss