I många fall är det svårt att verkligen sätta sig in i hur människor mår, verkligen förstå hur de känner just då. Men ibland får man en vindpust från deras liv - som går en rakt igenom hjärtat och själen. Man känner det dom känner men vet att det dom känner är tusen gånger starkare, tusen gånger värre.
En vän går igenom något ofattbart just nu. Hans exfru och mamma till hans son har tagit med sonen och flyttat men vägrar att tala om till vart. Detta hände i fredags förra veckan. Min vän har sedan dess inte hört något eller ens fått chansen att få prata med sin son igen. Polisen är till ingen nytta för utan en adress kan man inte kalla någon till rätten... oavsett brott. Skolan vill inte tala om vart de har skickat sonens betyg för mamman hade inte ens registrerat min vän som far till barnet. Vart börjar man leta i detta stora land??? Vart finns medmänskligheten i en kvinna som vet hur det är att älska ett barn, samma barn?
I just wonder...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar