måndag 18 november 2013

Italien a la Kina

Höjdpunkten under veckodagarna i Kina har varit: "vart ska vi äta middag ikväll" och så själva middagen såklart om vi lyckades få till det. För nästan en vecka sedan åkte vi till Italienska distriktet i Tianjin. Riktigt mysigt var det. Gamla byggnader a la Europa, italiensk musik, tysk öl, Starbucks, Hägendaas... inte så mycket italienskt men ändå.. fint var det.

Vi beslöt oss för att äta italienskt och vi lät såklart italienaren i sällskapet bestämma vart vi skulle äta. Vi klev in på en helt tom restaurang. Springpojken klädd i adidasjacka välkomnade oss in och visade oss till bordet och meddelade att kocken var på resa och befann sig i Shanghai. Vi frågade då såklart om restaurangen var stängd i och med att kocken inte var på plats..

Nädå! Det var den minsann inte, även om vi var de enda på plats med springpojken och två uttråkade servitriser i kostym. Springpojken talade stolt och lite blygt om att det var han som skulle laga maten till oss... Oh jisses.. en kinesisk sprinkpojke ska laga våran italienska måltid... jaja.. when in Rome eller vad det nu fasen blev.

Vi beställde in lite förrätter och springpoken, nu också forward-slash: kocken, serverar samtidigt som han pratar på sin chinegelska om att kocken äger flera restauranger och måste hela tiden åka runt. Att restaurangen vi nu var på var den sista han öppnade i skaran av fem...

"iväg och laga mat var det enda jag kunde tänka på"... 

Strax efter att förrätten hade serverats så kommer springpoken/kocken tillbaka för att fråga om vi var redo för varmrätten. Ja! svarade vi i kör.

Och så några minuter serverades lasagnen... oturligt nog så var det bara en av oss som hade beställt lasagn till middag (italienaren) så två av oss satt där och tittade. Tittade och väntade. Och väntade.

Efter 15 minuter så tyckte jag att jag allt kunde fråga vart sjutton resten av varmrätterna var.. Springpojken/kocken kom springades med den grillade köttbiten och satt ner den framför min andra kollega.. Sen tittar adidaskillen (springpojken/kocken) på mig och säger:
"Don't worry, your pasta is quick to make" och vänder sig om och återvänder till köket.    

"Vadå quick to make, har du inte börjat än ungjävel" tänker jag och säger "kan han inte koka pasta samtidigt som han steker en stek och slänger in en bit lasagne i ugnen"? Spanjoren i sällskapet förklarar för mig att han är ju kille och inte besitter egenskapen: multitasking..

nä jo iochförsig men vad fasen... varför skulle kockjäveln vara borta nu för, just idag?!?!
Jag började bli lite hungrig...om ni inte hade fattat det.

Min pasta servarades tack och lov strax efter... och springpoken stod kvar där vid bordet. Förklarade återigen att kocken var i Shinghai och att all mat kom därifrån och bad om ursäkt för att det hade tagit så lång tid osv osv... Jag ville bara sjunka genom golvet. Mest för att jag höll på att garva ihjäl mig men bet mig flitigt i tungan flera gånger för att hålla mig. Jag sket fullkomligt i allt det där just nu när maten äntilgen hade anlänt, från Shanghai eller nåt, och ville bara äta! Nu liksom...



1 kommentar:

  1. Hej skönt att du är hemma det var en fin reseskildring hoppas det kommer flera inlägg från Kina vistelsen /Morfar

    SvaraRadera