ja, jag hade ingen koll... trodde det var nästa år eller nåt! Så jag fick inte se det hela live, men hade turen att spola både fram och tillbaka på svts sparade sändningar på nätet tur var väl det för att titta på när gästerna går från ena till det andra rummet kan jag skippa. Lördagskvällen satt jag och glodde på det medan Paul var ute och flög lite.
Jag är ju en såndär som när jag var liten drömde om att bli prinsessa. Jag skulle minsann gifta mig med prinsen! Det hände ju inte - men lika glad är jag och jag kommer ju alltid att vara morfars prinsessa! Paul har också tagit an sig rollen att skämma bort mig så jag lider inte... sen har jag ju också lyckats inbilla mig att man är jäkligt speciell som svensk i USA! Ja nästan kunglig! ;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar