torsdag 19 maj 2011

700

Detta är tydligen mitt 700:e publicerade inlägg på bloggen sen jag började. Det är ju lite konstigt egentligen att lilla jag ska ha så mycket att säga hela tiden. Självklart är ju de flesta inläggen egentligen bara intressant för de som känner mig, för en författare som kan fånga en läsare, det är jag inte.

Så vad ska vi tillägna detta jubeleumsinlägg till då??

Inget är riktigt stort nog att få jubeleumsstämpeln. Dieter har jag pratat om förr, likaså träning, husköp, och hemlängtan. Men jag kanske ska tillägna detta inlägg till den relation jag har till mitt nya hemland.. 


USA är ett fantastiskt land - när man är här på semester! Det är den mest omfattande kommentar jag kan ge. Det är billigt att shoppa, det är billigt med nöjen, det finns ett fantastiskt utbud av allt som har med nöje, mat och aktiviteter att göra... Men när det kommer till det här med att leva och bo så är det ganska kämpigt. Jag inser ju att det är fullt möjligt att jobba 15 timmar per dygn, sju dagar i veckan och fortfarande inte ha råd med att fylla på bensin, betala hyran, mobiltelefonen, elräkningen eller fastighetsskatten - för allt det är svindyrt och kostar lika mycket oavsett om du är multimiljonär eller fattiglapp. Nu säger jag inte att vi sitter i klistret på något sätt - men jag säger att saker och ting är lite omvänt från vad man är van vid från Sverige. Det är otroligt svårt att leva sparsamt här. Att undvika att köpa en topp för 200 kr gör ju inte så stor skillnad om hyran, mobilen, elräkningen och bensinen tar upp över 15000 kr i månaden...

Alltså jag gillar USA... men ju längre jag bor här desto mer inser jag att det snart är dax att flytta hem igen. Fast det har ju egentligen inte något att göra med det ekonomiska, utan snarare för att livet egentligen inte handlar om pengar, utom om dom vi älskar och vill spendera våran lediga tid med...(men jag säger inte att vi kan leva utan pengar heller - det är en olustig upplevelse)
...Dom jag älskar och vill spendera min lediga tid med är i Sverige, ja förutom den kaxiga nallebjörnen jag är gift med såklart.

Så vi kan väl avsluta detta inlägget med att säga att det är mindre än 700 dagar tills jag flyttar HEM!

2 kommentarer:

  1. Välkommen hem! Inom 700 dagar börjar med nedräkning... :)))
    <kram Mamma! :))

    SvaraRadera
  2. det låter ju himlans bra, tycker jag!!! ni är så välkomna hem!! äntligen.... saknar dig, puss puss

    SvaraRadera