Ögoninkräktaren har växt under natten... den har blivit sådär så att man inte behöver säga något utan att folk ser att något är lite galet. Kör med glasögon och hoppas att det kan förvilla lite. Jag vet inte om det gör lika ont i dag som igår... men större är den. Har ju inte tänkt att gå till doktorn med detta då de säkert bara kommer ge mig antibiotika - som jag är allergisk mot. Jag ska helt enkelt vänta ut det lite och se vad som händer, hoppas ju att det kan gå tillbaka av sig själv.
Var helt slut igårkväll när jag väl kom hem. Somnade innan tio, men på något sätt är jag fortfarande helt slut idag. Det blev ingen promenad i morse då det spöregnade ute - men det är frågan om jag hade orkat upp om det inte hade regnat... Paul är dessutom hemma idag - otroligt jobbigt att släpa sig till jobbet när han ligger kvar i sängen. Usch.
Det är ju Veterans day idag - 11 november för något som hände under första världskriget; är ju så urkass på historia så jag vet ju inte vad som hände då... men idag får vissa ledigt från jobbet på grund av det och Paul är en av dem. Han har dock precis upplyst mig om att han tänker bjuda mig på lunch så det kan man ju inte tacka nej till. Det blir salladsbar då Paul har blivit inspirerad av mitt bantningsarbete som ni kan följa på min andra blog Health Wealth & Life.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar