Fick en kommentar att jag borde sluta kroppsfixera mig och bara vara normal.
En sån kommentar är ju lite jobbig att svara på alltså, för vad är normal?
Normalt för en person kan ju vara att vakan upp varje morgon med värk, och för en annan kan det vara att springa en mil om dagen...
För mig är nog normalt att trivas med sig själv både på insidan och utsidan. Något jag inte har gjort på ett tag, men nu börjar det ta fart. Jag är så otroligt glad över det jag har presterat åt mig själv sen jag kom hem efter julen. Det är inga Anna Anka resultat, men då tränar jag ju inte fem timmar om dagen heller... det har jag varken tid eller lust till att göra. Men jag vaknar varje morgon utan att vilja trycka på snoozeknappen 20 gånger, jag känner mig nästan lycklig vare gång jag har haft ett roligt zumba pass, ett avslappnande pilates pass, eller när jag har presterat på gymet, och jag tycker att det är ganska spännande att prova på en hel rad med olika fisksorter som jag inte ens vet vad det är för något.
I mina ögon är jag inte normal än, men på mycket god väg och då handlar det om att vara normal på insidan och utsidan.. mår insidan bra så syns det oftast på utsidan också... och det kommer jag vara ett ganska bra bevis på snart!
Vad är ditt normala?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar