Det är inte lätt att vara jag ibland. Man försöker och försöker; med både det ena och det andra men misslyckas ändå...Det hela slutar till och med värre än det började...
Jag är nog lite överkänslig men det har jag ofta tagit som något positivt, något som jag kan vända till min fördel...
Börjar ni fundera över vad sjutton jag snackar om?!?!
Min överkänslighet handlar om mediciner
Min fördel handlar om naturliga alternativ
Mitt misslyckandes handlar om när jag inte lyssnar på mig själv, när jag faller för trycket och köper de där förpackningarna med kemikalier i som sägs ska hjälpa.
Mitt misslyckande handlar om när jag blundar för biverkningsinformationen i hopp om att den första åkomman ska försvinna...
Men misslyckandet når ändå sin topp när så många som tre av biverkningarna har slagit in, utan att egentligen göra något åt den första åkomman. Jag är prickig från topp till tå, på baksidan och framsidan, på armar och ben... kliar gör det dessutom! Och hostan och slemmet är kvar som en liten parasit.
Läkemedelsföretagen har segrat igen. Nu är rekommendationen att köpa allergipiller mot reaktionen och salva mot kliandet! Det kallar jag totalt MISSLYCKANDE från MIN sida! Jag hatar ju mediciner och läkemedelsföretagens framfusiga och framgångsrika metoder att sälja och övertyga läkare och övriga att detta är något dom bara MÅSTE ha! Till och med jag föll för det i stridens hetta. Vi vill ju må bra - vi vill ju BARA MÅ BRA... men det är nog denna dröm som de lever på de dära...
(Nu säger jag ju absolut inte att all medicin är dålig, och i dagens läge så måste vi nog använda vissa kemikalier för att få önskat resultat, gift ska sprutas in för att skapa immunitet, gift ska tas för att hindra kroppen från att attakera det egna immunförsvaret, sprutas, sprayas, knapras... visst kan det vara bra ibland, att det finns ändå. Alltså jag försöker verkligen här att säga att jag är positivt till vissa mediciner, men det känns inte som att det kommer fram riktigt i min bitterhet... men jag tycker att vissa saker med läkemedelsföretagen är bra, jag lovar, men det kanske jag inte kommer att säga så många gånger.)
Varför lever jag inte som jag lär stället???
Varför låter jag inte bli de dära kemikalierna när jag vet att de gör mer skada än nytta (iallafall på mig)???
Varför???
Jag vet ju vart jag gjorde fel. Jag vet precis vad som hände.
Jag började undervisa i dans efter att i stort sett inte gjort någon form av fysisk aktivitet på ett bra tag. Jag tog i av ren vilja utan att kompensera kroppen med något.
Jag borde ha börjat tagit: extra omega-3, extra vitamin D3, och vitamin C en vecka INNAN dansen började. Jag borde dessutom ha trappat upp min fysiska aktivitet lite lätt... men inget av detta gjorde jag. Jag stannade på min vanliga dos av vitaminer och mineraler och nu sitter jag här prickig med massor av funderingar...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar